Under några år 2000-2004 fanns poesigruppen Sjunde Paragrafen: Rainer Ellilä, Jane Morén, Pere Schröder och Per-Eric Söder. De turnerade med en poesiföreställning med musikerna Ola Brunius på sax och Jair-Rohm Parker Wells på bas och klaviatur. Det gav ut en fullängscd.
Recension: En cd att leva med
av Helena Leijd
24 dikter av och med Sjunde Paragrafen. Kan det vara mer spännande? Som en bakomliggande matta ligger Jarr-Rôhm Parker Wells på bas, gitarr och piano, Ola Brunius på sax och Allen Finney på munspel. Inspelningen gjordes i Hökarängen våren 2001. “Poesi” är den skiva som betytt mest för mig den senaste tiden. Den passar bra som bakgrund när jag målar naglarna i lila innan jag går på något poesiarrangemang här i staden där även medlemmarna i 7 § bor.
Med på skivan är även Per-Eric Söder. Hans dikter på cd´n är avskalade, nästan esoteriska, till skillnad från Jane Moréns dramatiska. Rainer Elliläs självutlämnande poem lämnar avtryck i den själ som orkar förstå. Pere Schröders diktröst suger in lyssnaren i hans magiska värld och där vill jag ofta stanna. Han är poeten med sammetsrösten.
Jane Morén, som en gång gått Calle Flygares teaterskola, är den som lyfter cd´n. Utan hennes styrka i både röst och dikt hade detta bara varit ännu en cd med grabbar…
/Jag klättrar inte på väggarna/Jag bara suckar/I sopnedkastet ligger grannens middag/…och grannen tar sin fru/..och jag bara suckar./
Janes poesi andas erotik och vardagsrealism. Hennes dikter “Kasta knivarna”, Mannen utan Kvinnan”, Pupill” och “Ambulans” finner du här. Den sista vägrar hon framföra på scen ännu en gång, så har du inte hört den så vet du var du kan få höra den.
